Fy tusan vad jag mår dåligt, allt är så grått och trist. Om jag inte skulle till Australien om 3 veckor så vet jag inte vad jag hade gjort. Funderar på att åka även tidigare orkar inte stanna kvar här i detta gråa och trista. När någon tar livet av sig blir man verkligen ställd. Jag är ledsen och när jag går hemma så tänker jag bara på de ännu mer. Behöver göra något nu.

I don't know much about guns but I...I've been shut by you.
And I don't know when I'm gonna die, but I hope that I'm gonna die by you
And I don't know much about fighting but I know I fight for you.
Make love to me...when my days look low, pull me in close and don't let me go.
Make love to me, so that when the worlds at war, that our love heal us all
Baby we aint nothing but love..

*

(Har faktiskt ingen jäkla aning från vilken film denna kommer från.)

Har jobbat hela dagen, utan rast också för den delen.

Roligast idag på jobb:
Jag: Varsegod vill du ha kvittot? (räcker fram påsen)
kille runt 20 år: Nej, det är lungt älskar dig ändå (ger mig en slängkyss)
Jag: men guuud va bra för jag älskar dig ocksååååå (höhö det sa jag ju inte, men jag tänkte det faktiskt HÖGT, hoppas han hörde.)

Igår hände en sjuk sak. Jag fick sluta tidigare eftersom jag skulle på julfest och om jag tagit bussen tjugo över fyra så hade jag varit hemma vid fem eftersom jag får gå en bit från busshållsplatsen (när de är bussen till jobb inte annars) och de tar typ tar 20 min och jag skulle vara borta vid sex så då hade jag aldrig hunnit. Men jag fick sluta klockan tre så jag hann med bussen tjugo över tre. Där stod jag och väntade på bussen och den kom aldrig, började få panik då körde en bil förbi och en kille satt i

Han: Ska du med bussen?
jag: ja
han: den har kört fast och står bara stilla
Jag: åhh nej, jaja
Han: vill du ha skjuts kan jag köra dig hem

Dum som jag är hoppar jag in, inte för att han var obehaglig på något sätt men jag har alltid sagt att jag aldrig ska åka med någon jag inte känner, man har hört saker liksom men jag hade panik att jag inte skulle komma hem i tid till julfesten och ingen kunde hämta mig liksom.

Så där sitter vi och pratar och han är jätte trevlig och jag tänkte ja, men jag kommer hem utan problem liksom.

Han: Har du lust att träffas någon gång?
Jag: ehhhh (får panik) ja det kan vi väl (vågar liksom inte säga nej, då kanske han blir värsta sur och mördar mig och gräver ner mig någonstans i skogen vad vet jag.)
Han: ja aså om du vill, Det hade ju varit trevligt vi kan ju byta nummer skriv in dit nummer här på min mobil

och så skriver jag in mitt nummer, hade först tänkt att skriva ett annat nummer men var rädd att han skulle ringa nummret för att testa att det funkar som vissa gör ibland.

Han: Vad ska du göra ikväll?
Jag: ehh ska på julfest
Han: okej men då kanske vi kan träffas imorgon? eller ikväll om du vill?
Jag: ehh nä ikväll kan jag ju inte.
Han: ja okej, men när kan du då?
Jag: (får panik igen, vafan värsta förhöret?) ehh ja nästa vecka kanske. Jag vet inte, jag har rätt mycket att göra nu fram tills jul...
Han: okej, Har du pojkvän?
Jag: (ser chansen att ljuga) ja aså jag träffar en kille och så.
Han: okej, men du kan ju höra av dig imorgon eller något
Jag: mmhh.
Han: bara och ringa om du vill ha skjuts.
Jag: mhh haha hejdå

och nej han var inte snygg, inte jätteful heller men absolut inte min stil. Desutom var han säkert 10 år äldre än mig.... Jag hatar sånt här, vad ska man säga liksom?

Idag på jobb

jag: vad vill du ha och dricka?
kund: det får du bestämma! ;)
Jag: okej cola kanske då
Kund: nej överraska mig!
Jag: ehh okeeej..

Jag: då blir det (minns inte.)
kund lämnar fram en hundralapp och jag ger växel tillbaka
Kund: nej den kan du behålla känner mig generös idag, lite dricks sådär ;)

En stund senare råkade jag välta ut lock till muggarna och när jag plockade upp dem då kom han till och med och fråga om han fick hjälpa mig att plocka upp dem..

Ska jag bli tacksam eller rädd??

En riktigt idiot kom in och handlade på jobb idag, okej lite kul var det ju.

En man i 45 års åldern kommer in med sin dotter det beställer först mat av en kollega till mig och sedan vill de ha kaffe också så då beställer de av mig

Man: en kaffe och en te
Jag: stor eller liten?
Man: öööhhhh, om jag har stor eller liten vadå?
Jag: nej men på KAFFET
Man: jaha men det var en väldigt konstig fråga
Jag: ehh oookej..
Han: ja Men ta stort på allt

Helt seriöst var han också, skämtade inte det minsta.


Sen skulle jag hälla upp te vatten och gav han en sådan lipton påse

Man: Är det de enda Teet ni har?
Jag: Ja
Man: jaha, det var ju inte bra. jaja det får gå
Jag: jaha okej
Man: ja det får gå men det är ju ett skämt altså
Jag: Vadå? Vad är fel på det?
Man: ja ni kunde åtminstone haft svart te

Men ursäkta vi är faktsikt en hamburgar resturang ofta man har olika sorters te då. Vi säljer knappt något te.
Såna otrevliga idioter vill man bara säga åt, men det får man ju inte tyvärr annars hade jag gjort det massvis med gånger. Lipton är ju svart te(?) IDIOT!